Start
 
Aktiviteter
 
Dans
 
Musik
 
Ukulele
 
Slöjd
 
Bildgalleri
 
Styrelse
 
Förenings Historia
 
Gillestugans Historia
 
Uthyrn. Gillestugan
 
Kontakt
 

 

             
 

Uddevalla Folkdansgilles historia

Folkdansgillets ursprung

För många år sedan fanns i Uddevalla en liten sammanslutning, som kallades Sagostunden. Där fick barn höra sagor, sjunga visor, dricka saft och äta kakor – allt under ledning av en snäll lärarinna och en äldre herre, som helt enkelt kallades farbror Karlsson. Efter några år tyckte ett av de där barnen att det kunde vara roligt att fortsätta samvaron fast under något annorlunda former. Man enades om att folkdans kunde vara en lämplig fritidssysselsättning och 1926 startade man verksamheten under namnet Uddevalla Folkdansgille.

Klickbild

Folkdanslagets tidiga år

Danslaget bestod av åtta par och två spelmän. Från Skansen fick man låna beskrivningar på och noter till de gamla välkända danserna, som övades in under en träningskväll i veckan. Flickorna sydde dräkter. Det blev de vackra bohusdräkterna. Det var en fantastiskt fin sammanhållning och kamratanda inom laget och alla höll ihop i vått och torrt.(dansbanan).

Klickbild

 

En kringflackande verksamhet – utan föreningslokal

Program med lagets repertoar skickades ut och uppvisningar gjordes runt om i bygderna. Snart var laget så skickligt att det kom förfrågningar från när och fjärran om uppvisningar. Bl.a. uppfördes Värmlänningarna på Grunnebo hed. Periodvis var laget ute varenda lördag – söndag. Ofta besöktes Svenshögens sanatorium för att glädja patienterna. En gång var laget med på en stor uppvisning på Skansen i Stockholm.

 Klickbild

Övningarna ägde vintertid rum i gamla Folkets Hus (beläget där nuvarande Stadsbiblioteket ligger) och sommartid i Folkets Park. Innan man fått den egna lokalen övade gillet också sina danser i källarlokaler, korridorer och gymnastiklokaler m m samt i ungdomsgården på Walkeskroken (f d villan bakom Simhallen). 

Folkdansgillet utvecklar moderorganisationen

Uddevalla Folkdansgille var en av initiativtagarna till att Svenska Ungdomsringen (numera Svenska Folkdansringen) bildades. Vid jubileer har Gillet bjudits in till Stockholm för att just uppföra de danser som man gjorde vid moderorganisationens tillkomst!

Likaså var Gillet en av de Bohuslänska föreningar som bildade Bohuslän-Dals distrikt av Folkdansringen. Tillsammans med de andra föreningarna ordnade man bl a kurser på Föreningen Nordens kursanläggning Bohusgården i Uddevalla.

Klickbild

Verksamheten går upp och ner

Under andra världskriget 1939-1945 låg verksamheten nere. År 1945 fanns endast 14 medlemmar kvar i laget och det beslöts att laget skulle utträda ur Svenska Ungdomsringen, vilket också skedde 1946. År 1948 kom verksamheten åter igång och det var stor omsättning på medlemmarna. Lagets ekonomiska ställning förbättrades också bl.a. genom ett anslag av nykterhetsföreningarnas centralorganisation. 1949 anslöts laget åter till Svenska Ungdomsringen. Medlemsantalet var under dessa år mycket varierande. År 1953 återtog laget det gamla namnet Uddevalla Folkdansgille.

Folkdansgillet på topp

Gillets glansperiod bör ha varit på 1970-talet. Det nyväckta intresset för folklig musik och kultur på slutet av 1960-talet var en grund att bygga på, och ”den gröna vågen” kompletterade med sitt budskap att uppskatta och återgå till landbygden. Medlemsantalet var stort med omfattande barn- och ungdomsverksamhet och dagliga aktiviteter i Gillestugan!

Klickbild

Under 1980- och 90-talen bedrevs en omfattande motionsdansverksamhet om söndagarna i Folkets Hus. Med stöd av intäkterna renoverades stugan 1992.

Folkdansgillets koppling till politik och nykterhet

Folkdansgillets stadgar följer Svenska Folkdansringens. Det innebär att vi är politiskt och religiöst obundna. Det innebär också att vi undviker ett överdrivet alkoholbruk.

År 1935 gick laget upp i SGU (Sveriges Godtemplarungdom, en nykterhetsorganisation) för att så småningom (troligen år 1950) åter bli självständigt. Det var även ett mycket gott samarbete mellan laget och de olika nykterhetsorganisationerna samt med folkdanslaget i Lysekil. 1938 anslöts laget till Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur.

Dräkt

Så här började Folkdansgillets dräktintresse

I Folkdansgillets barndom fick flickorna sätta sig ner och sy dräkter för det första officiella framträdandet. Det blev de vackra bohusdräkterna; för pojkarna byxor av blått hemvävt vadmalstyg och jacka i samma material och till det en väst i rött, blått och gult, blå strumpor samt vit skjorta. Flickorna uppträdde antingen i blå eller röd kjol med vitt förkläde, vit skjorta och väst broderad i ”krabbasnår” samt röda strumpor. På huvudet den lilla vita hätta, som påminner om holländarnas huvudbonader med uppvikta flikar vid öronen och en smal spets som garnering.

Så har det fortsatt; vi väver och syr våra egna dräkter. Och vi väljer ofta en dräkt från den bygd vi härstammar från. Det ger bäraren en färgglad identitet! Dräkten står i fin samklang med de flesta av de gamla danser vi dansar.  Den är också lite ”teaterkostym” när vi medverkar i historiska sketcher. Och slutligen: Som finkläder i högtidliga sammanhang fungerar den jättebra!

Klickbild